Utredning kring efterhandsröstning

Att förtidsrösta blir allt mer populärt, av naturliga skäl. Att passa en tid, en speciell dag passar inte speciellt många människor. Men de flesta har möjlighet att gå och rösta någon gång under de veckor som förtidsröstningen pågår.

Vid valet till Europaparlamentet 2014 låg valdeltagandet på omkring 51%, vilket kan jämföras med valdeltagandet i riksdagsvalet som brukar ligga på omkring 80%.

Som ett motmedel mot det låga valdeltagandet har en utredning tillsatts som kommer att titta möjligheterna att införa så kallad efterhandsröstning. Systemet har testats inofficiellt i ett antal prov- och skolval runt om i Europa, men expertisen är fortfarande oenig om huruvida det är bra eller dåligt. I en rundfrågning bland några av experterna är det vanligaste motargumentet att efterhandsröstning är tveksamt ur demokratisynvinkel.

Systemet innebär kortfattat att man kan vänta med att rösta till efter den officiella valdagen och på så sätt lägga sin röst på det block eller det parti som man tycker fick för lite röster eller inflytande efter att det preliminära valresultatet stod klart.

– Det finns uppenbara fördelar med det här systemet, säger en av utredarna. Det blir till exempel ett utmärkt skyddsnät för partierna som balanserar runt 4-procentsspärren.
– Låt oss säga att ett parti får 3,9 procent och på så vis hamnar utanför riksdagen, då kan de i eftervalrörelsen, med kirurgisk precision jaga exakt det antal röster som de vet behövs för att ta klivet över spärren, fortsätter hen.

Utredarna sticker dock inte under stol med att det också finns nackdelar med att införa systemet som innebär att man kan rösta i efterhand.
– Det idealiska är givetvis om så många som möjligt röstar i förtid eller på valdagen. I idealfallet skulle vi gärna se att en liten grupp på omkring fem procent av väljarkollektivet utnyttjade sin rätt att efterhandsrösta. Om 50 procent av väljarna skulle välja att rösta i efterhand tappar systemet mycket av sina poänger. Men det finns, enligt utredarna, vägar att hantera den problematiken.

Bland folket på gatan är reaktionerna försiktigt positiva.
– Varför ska inte resultatet från den första räkningen kunna ligga till grund för hur jag röstar? Jag tycker det låter som ett bra förslag, säger en kvinna till oss som dock inte vill framträda med namn och bild på grund av rädsla för repressalier från sin arbetsgivare.

Niels Christiansson är journalistiskt fostrad i vårt södra grannland Danmark, men bor och verkar sedan mer än 20 år i Sverige. Niels är frilansskribent och bloggare med fokus på miljö, hållbar utveckling och politik.
1 comment
  1. Så dumt så man storknar. Valdagen är en självklar deadline för röstningen. Detta skulle sätta de demokratiska spelreglerna ur spel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *